Tyvärr så älskar även alla fästingar Milton.
När vi gått hundpromenader kan kompisarna ha en eller två som kryper medans Mille kan ha 10 stycken. Trots allt han har mot fästingar som kosttillskott XZ, frontline, bärnsten, ljuddosa eller magnetdosa. Vad hjälper det....!
Nu återstår bara giftigt halsband som ju flera använder med "gott" resultat.
Det var på utställningen i Oslo som en klocka ringde. Mille avböjde en invit från två söta Sheltietikar och smet i stället in i sin vinylbur. Så skulle han aldrig göra normalt.
Väl hemma igen och i vila en vecka tyckte jag Mille var väldigt "mammig", började sova halvdåligt och vad som avgjorde det hela - reagerade med att rusa in till mig när dom sköt på militärens område, det som han ju är så van vid!
Något var helt klart fel.
Han har för övrigt inte visat några tecken, inte varit stel alls, lika glad och busig som vanligt, om än kanske lite mera lågmäld än vanligt. Nu i efterhand inser jag också varför han liksom haft mera tovig underpäls ett tag.
Som väl är beslöt jag mig omgående att låta testa honom för borrelia. Jag gick på min "magkänsla". Två dagar senare ringde vår veterinär Per och sa att Mille hade höga värden på Borrelia proven. Allt över 80 på värdet indikerade på borrelia och anaplasma, den mer aggresiva typen av borrelia.
Milles värde var över 200!
3 oktober
Nu äntligen är antibiotika kuren över och Mille är mer sig själv igen.
Fortfarande reagerar han på höga ljud som smällare från militärens skjutfält, men det går bättre och bättre. Om en vecka ska vi ta ett nytt blodprov. Då är det 2 veckor sedan Mille slutade med sin antibiotika.
Blodprovet på både borrelian och anaplasman var nu ner på ca 100 och visade att allt går åt rätt håll.
November
Vi har nu så smått testat rehabsimmning då Mille fortfarande har någon typ av smärta i nedre ländryggen. Inte så att det påverkar honom som vi kan märka, men han vill gärna sätta sig ner om man stryker masserar på den delen. Troligen sviter i kroppen efter borrelian.